Det här med framåtbjudning

Väldigt ofta ser jag ekipage där det saknas framåtbjudning. Hästen går fram men utan motivation och med ständigt drivande skänklar från ryttaren. Ibland går hästen inte framåt över huvudtaget. Det kan vara en häst med en sävligare personlighet men väldigt ofta är det hästar med sprudlande energi. Jag är en tänkande individ och kan inte låta bli att fundera över det här begreppet – framåtbjudning. Vad är det, hur kan vi uppnå det och vart går det fel?

​

Vad är framåtbjudning?

Jag ser framåtbjudningen som hästens arbetsvilja och samarbetsvilja. Jag kan inte få hästen att få framåtbjudning genom att driva lika lite som jag kan få en bil att röra sig genom att sitta på taket och skjuta på. I en ärlig och rätt framåtbjudning är hästen med ryttaren, arbetar och bär sig själv och är öppen för förslag om vad som ska göras härnäst. Det är ju trots allt hästen som ska göra jobbet, inte vi. Jag anser att man aldrig kan få framåtbjudning genom att driva hästen. Du kan i bästa fall få hästen att gå framåt men det är en annan sak. Har vi ingen framåtbjudning i hästen är det nästintill omöjligt att utföra någon som helst övning som involverar samling. För samling behöver vi nämligen hästens fulla fokus och energi dvs. framåtbjudning.  Om viljan att röra sig och kommunicera finns där så det är upp till ryttaren att bestämma riktningen. Till exempel är det förbaskat svårt att göra en riktig ryggning utan framåtbjudning.  Man ska inte heller förväxla framåtbjudning med en het häst. En så kallad het häst har ingen vilja att kommunicera med ryttaren. Den tänker framåt men har ingen samarbetsvilja överhuvudtaget. En riktigt stressad häst är inte ens medveten om ryttaren. Man kan sammanfatta framåtbjudningen med att hästen går för egen motor, bär sig själv och lyssnar på ryttaren. Hästen bjuder fram!

​

Det som jag tycker är skönt med framåtbjudning är att antingen finns den eller också finns den inte.  Många pratar om ärlig framåtbjudning. Jag tycker att för att något ska kunna vara ärligt måste det finnas en falsk motpol. I det här fallet gör det inte det. Antingen rör sig hästen för egen vilja eller också gör den inte det.

​

Hur får vi framåtbjudning?

Hästen är av naturen otroligt rörlig. Den är skapt för rörelse så hur kommer det sig att den slutar röra på sig för egen motor när vi rider eller hanterar den? Jag tycker att svaret är i många fall förvånansvärt enkelt, utbildningen. Naturligtvis finns det andra faktorer som inverkar till exempel felsittande utrustning, dolda skador, hästens personlighet mm. Man måste alltid börja med att undersöka utrustningen och hästen från topp till tå. Det kan även vara en ide att se över sig själv, både mentalt och fysiskt. Men grundfelet ligger i utbildningen och kommunikation med hästen. Vi glömmer ofta bort att hästen är en levande individ och precis som i arbetet med människor finns det inga färdiga svar. Våra metoder kring utbildningen av hästen måste anpassas till individen.  Hos en het häst gäller det främst att be hästen om fokus och kanalisera om energin till där man vill ha den. Hos en sävligare häst gäller det att hitta energin och motivationen och sedan omsorgsfullt bygga vidare därifrån.

​

Många av oss ryttare är dåliga på att förklara uppgiften för hästen. Om hästen inte är klar på vad uppgiften går ut på tappar den motivationen och därmed framåtbjudningen. Man måste ha en klar bild av vad man vill ha av hästen. Hur ska hästen veta vad ryttaren vill om inte ryttaren vet det själv. Samma hjälper kan betyda olika saker beroende av intentionen bakom. Intentionen bakom uppgiften styr resultatet. Vi måste rida med kropp och själ och vara tydliga med vad vi menar.

​

Motivation hos hästen är A och O i allt arbete. Att hitta motivation hos sin häst är olika beroende på häst. Det innebär ofta mycket markarbete, turer i skogen och korta arbetspass. Det är viktigt med beröm och belöning i all träning, en del hästar behöver det mer än andra. För en del hästar räcker det med en lätt eftergift på tygeln i rätt ögonblick, en del vill ha en smekning på halsen, andra en paus. Det gäller att känna sin häst och hitta det bästa sättet att berömma hästen på. Arbetspassen med hästen ska alltid vara anpassat efter vad hästen orkar både fysiskt och psykiskt. För att få ett mer hållbart ”batteri” hos hästen måste man alltid avsluta innan batteriet är dött. Hur uthålligt batteri hästen har beror helt på personlighet och uppväxt, arv och miljö helt enkelt. En del hästar orkar 5 minuter, en del 15 – 20 minuter. Man ska inte bli lurad av en het häst. Batteriet kan ta slut otroligt fort även på en häst som till synes har energin. Det gäller att vara lyhörd för det hästen förmedlar och lära sig avsluta innan batteriet är slut. Det generellt viktigt att inte dröja sig kvar i samma uppgift för länge. Med tiden blir batteriet bättre och man kan arbeta med en uppgift längre och jobba i längre pass.

​

En stor del i att hästen blir förvirrad över vad den ska göra är att vi ger ofta för många hjälper. En av de mest grundläggande reglerna kring ridning är att en hjälp bara startar rörelsen. När hästen rör sig enligt hjälpens betydelse upphör hjälpen. För att göra det tydligt för hästen ska man ge få hjälper, och framför allt hjälpen ska sluta när uppgiften har uppnåtts. Ger vi hästen för många hjälper så resulterar det tillslut med att hästen väljer att bara svara på en del av dem. Den sorterar i bruset så att säga. Detta är väldigt vanligt på ridskolehästar, som varje dag utsätts för olika ryttare och mycket onödiga hjälper. För att klara vardagen lär de sig att sortera bort de flesta hjälperna och de anses då ofta vara skänkeldöda eller sega eller tungridna. Räkna efter hur ofta du skänklar din häst längs en långsida. Du kan bli förfärad.

​

Rider man en häst under utbildning är det viktigt att i varje steg se till att hästen verkligen förstått hjälpens betydelse. En häst som inte förstått väljer att gå tillbaka till sina egna instinkter nämligen att gå emot tryck.  Den instinkten är olika stark hos olika hästar och den är förödande för alla våra hjälper. En häst som inte riktigt förstått de framåtdrivande hjälperna väljer att sakta ner eller stanna. En häst som inte orkar mer eller saknar motivation kan även den gå tillbaka till att gå emot tryck. Det blir då ett sätt för hästen att säga att den inte vill mer eller att någonting är fel. Då måste detektiven i ryttaren gå in och börja analysera situationen och försöka hitta orsaken till detta beteende.

​

En annan orsak till brist på framåtbjudning kan vara avtrubbade hästar, bland annat vanligt med importhästar och hästar som bytt ägare många gånger.  De har helt enkelt stängt ner systemet och då ligger det på ryttaren/ägaren att reboota hästen och vinna tillit. Dessa hästar är det mycket motivationsjobb med från marken först men sen även från sadeln.

​

Jag hoppas att den här artikeln har väckt lite tankar och idéer kring din häst och din ridning.

Fundera ständigt på vad du gör och hur hästen reagerar.  Är du missnöjd gör något åt det. Acceptera inte brist på framåtbjudning utan hitta en orsak och jobba utifrån den. Genom att analysera dig själv och din ridning kan du få bättre framåtbjudning och motivation hos din häst.

​

 Lycka till!