Ridtravarkurs 16-17 maj 2009
-Tankar från instruktören
Vilken trevlig kurs vi fick vara del av! Roliga och underbara ekipage bestående av kloka och frågvisa ryttare och hästar med mycket energi och personlighet förgyllde kursen för oss instruktörer. Utropen från instruktörerna blev många och ibland av nästan religiös art. Det är alltid kul att träffa nya ekipage och se dom utvecklas, lära sig nya saker och få aha – upplevelser. Det är ju det ridning går ut på, att lära sig nya saker och att ha roligt med sin häst.
På bilden till höger: Julia och Kometen får instruktioner från Linda, Foto: Moa J-Molitor
Under kursen jobbade vi mycket med de första grundstenarna i bygget av vår fantastiska ridhäst nämligen avslappning och koncentration. Utan avslappning kan vi inte be hästen utföra något arbete. Det är samma sak som att försöka greppa om ett glas med högerhanden fast du redan håller i en banan. Musklerna är redan upptagna. Även koncentrationen är en viktig grundsten. Är inte hästens fokus på dig kan du inte be en göra något. Man kan jämföra det med att det är omöjligt att ringa och beställa en resa om resebolaget är stängt för semester. Vi måste därför be hästen att vara på ”kontoret” innan vi kan be den göra något vidare.
Som en bieffekt av arbetet med avslappning och koncentration jobbade vi även med att få en fin och taktmässig skritt och trav. Vi utforskade även att hjälpa hästen hitta en fin form för hästen att jobba i och där den bär sig själv utan att bli tvingad. Vi utforskade även ryttarens inverkan på hästen med både kropp och sinne. Vi påverkar faktiskt mer än vi tror. Små ändringar som att tänka uppåt och framåt kan vara avgörande för om man får passgång eller en bra galopp.
Alla ekipagen gjorde ett otroligt jobb och stora framsteg under helgen. Det var fantastiskt roligt att få följa och vara en del av. Vi hoppas att ni deltagare tyckte om kursen och hade lika roligt som oss instruktörer. Vi hoppas också att ni fick mycket skoj och intressant med er hem att träna på, fundera på och utveckla.
Tack!
Linda Åslund
Det blev många övningar för att stressa ner och göra både hästar och ryttare avslappnade, Det reds serpentiner, serpentiner och så lite fler serpentiner... Linda var noga med att hästarna var avslappnade innan ekipagen fick gå vidare med arbetet.
Även ryttarna fick öva på att bli lösgjorda och förstå hur böckenbenet rör sig med hästens rörelser när man sitter i sadeln. Nej, det är inte riverdance, utan "Krångelgång" där man ska gå frammåt genom att föra benet bakom det andra istället för paralellt som vi gör när vi går normalt.
Ett ekipage hade ett väldigt valigt problem som man ser hos många ridtravare (och dåligt utbildade ridhästar). Hästen har inte förstått bettet och stressar, drar iväg och rycker tyglarna ur händerna på sin ryttare. Det blir lätt en ond cirkel då ryttaren oftats svarar med att kämpa hårdare för att hålla kvar och parera hästens försök att undvika bettet. Hästen blir då bara mer rädd och stressad för bettet och ryttaren. Ryttaren i sin tur blir oftats mer och mer spänd och utvecklar en dålig sitts och en hård hand. I det här fallet fick ägaren hoppa av och vi valde att jobba hästen på helt lösa inspänningstyglar i longering.
Det dröjde inte länge innan hästen började slappna av och hitta sin egen form och balans, helt på eget bevåg. Inspänningstyglarna var så löst åtsittande att de bara blev sträkta när hästen ryckte fram huvudet och hästen kunde i lugn och ro tänka efter och reflektera över bettet. De spändes aldrig mer heller då det bara hade skapat spänningar i hästen och fått den att kämpa hårdare mot bettet. Snart kunde en glad matte avsluta passet med en avslappnad häst i egen form!
Dag två började vi med att titta på hästarnas olika exteriör och rörelser. Det handlade inte om att hitta fel och brister utan att lära sig se vad man har för förutsättningar med sin häst. Hur är den byggd, vad har den lätt för och vad har den svårt att utföra på grund av sin kroppsbyggnad. En viktig pusselbit för att kunna göra en bra träningsplan mot sina mål.
Ryttarna gick vidare med sina hästar och Linda tar upp skolorna "öppna" samt "sluta". Två viktiga övningar som rätt utfört ger alla hästar många fler förutsättningar. Öppnan gymnastiserar och bygger muskler, slutan gymnastiserar även den och förbereder bland annat för galopp. De är inte alltid lätta att förstå när man aldrig förut har tränat dem. Men efter mycket förklarande, skratt och bra frågor började det hända saker i rätt riktning!
Det blev även en hel del trav, lite galopp och många skratt. Linda vill gärna att man ska börja galoppera med sin häst så fort man kan men man ska inte räkna med att det blir en bra galopp. Men om man aldrig galopperar kan galoppen heller aldrig bli bra. I början behöver travhästarna mest på i gång galoppen som gångart med ryttare på ryggen, lära sig balansera och sätta benen rätt. Och att lägga in något varv galopp då och då i sin träning är bara nyttigt trotts att den inte är fin.
Dag två bjöd även på en fortsättning för travstoet som inte förstått bettet. Vi började passet med att longera henne igen. Den här gången med sadeln på. Hon börjar instinktivt med att bli rädd och protestera. Vi låter henne gör det och ber henne bara snällt att gå frammåt hela tiden. Förvånansvärt fort slappnar hon av och börjar leta efter sin egen form.
Efter en lugn och fin uppvärmning med longering där hästen hittade en fin form i både skritt och trav utan att stressa får matte sitta upp igen. Hästen är helt avslappnad och har en helt annan uppsyn än första gången vi såg henne med ryttare på ryggen. Linda instruerar matte medans Moa håller igång hästen på volten. Hästen har lärt sig att slappna av och nu ska även matte lära sig att slappna av i spända muskler och händer. Dagen avslutas med ett ekipage som nu fått förutsättningarna att börja träna mot sina mål.
